Ord för dagen den 15 maj - Apostlagärningarna 8

"GÅ NU..."

 Bibelläsning: Apostlagärningarna 8

"Gå nu vid middagstiden ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde" (Apg 8:26)

Efter att Stefanos stenats utbröt en häftig förföljelse mot de kristna i Jerusalem. De flesta kristna skingrades över hela Judeen och Samarien. En av dem som fick fly från Jerusalem var Filippos, en av de sju som tillsammans med Stefanos var socialarbetare i församlingen.

Filippos kom till huvudstaden i Samarien och började predika Guds ord och utföra tecken och under (Apg 8:6+13). Det resulterade i en stor väckelse. Många blev frälsta och lät döpa sig. Mitt i väckelsen kallar Gud Filippos till en öde väg i Gaza.

Det kanske är lättare att höra Guds kallelse från en öde väg i Gaza till den stora väckelsen i Samarien än omvänt. Men mitt i den stora väckelsen där Filippos stod i centrum kallades han ut till en öde plats. Det resulterade i att en ensam etiopier på genomresa fick bli frälst.

Tänk om det i dag sitter en "ensam etiopier", eller en ensam svensk, eller en ensam invandrare och ber att någon ska komma till honom eller ringa till honom och berätta om Jesus.
-Kommer jag att höra det?
-Och om jag hör det, kommer jag att lyda?

==> Mannakorn att tugga på under dagen:  Hjälp mig, Herre,  att vara som den vise mannen som både hör och gör vad du säger. (Matt 7:24)

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Svår förföljelse - Vers 1-4

Då Stefanos stenades blev det startskottet på en svår förföljelse i Jerusalem. Alla församlingsmedlemmar, utom apostlarna, skingrades över Judéen och Samarien (vers 1). Man gick så långt att man försökte utplåna församlingen då man gick från hus till och drog fram både män och kvinnor (vers 3). Saulus själv stod i spetsen för denna förföljelse.

Men det verkar som om Satan gjorde självmål då han fick igång en stor förföljelse av kristna. I stället för att utplåna församlingen, fick den hjälp att spridas ut över hela Judéen och Samarien.

De som lyckades undkomma förföljelsen försökte inte dölja sin tro. I stället gick de omkring och predikade evangeliet (vers 4).
Till eftertanke:
Idag kan det se ut att vara mer liv i den kyrka som lever i förföljelse än i den kyrka som är accepterad av samhället. Vad tänker du om det?

Filippus i Samarien - Vers 4-13
En av dem som hade flytt från Jerusalem var Filippus. Han var, tillsammans med Stefanus, en av de sju socialarbetarna som man valt i kapitel 6. Hans uppgift var egentligen inte att predika utan att dela ut mat. 

Men då han alldeles ensam kommer till huvudstaden i Samarien har han ingen mat att dela ut, så han ställer sig att predika. Och folket började hålla sig till Filippus då de hörde hans förkunnelse och såg de tecken han gjorde (vers 6). Många människor kom till tro och lät döpa sig (vers 12).

Till eftertanke:
Det verkar som om de första lärjungarna var totalt fokuserade på att förkunna Kristus. Det var det viktigaste för dem. Speciellt med tanke på det budskap de fått på pingstdagen om att Jesus skulle komma tillbaka. Jesus hade talat om att det finns två vägar: vägen till livet och vägen till förtappelsen. Det var viktigt och det var bråttom. Hur är det med fokuseringen i våra församlingar idag?

Apostlabesök i Samarien - Vers 14-25
Då man fíck höra i Jerusalem att Samarien hade tagit emot Guds ord sände de dit Petrus och Johannes  för att be att de nyomvända skulle få del av den helige Andes kraft, "för Anden hade inte fallit på någon av dem" (vers 16).
Då de bad för de nyomvända kunde man tydligen se något påtagligt resultat av deras förbön. Simon såg att Anden gavs och ville betala pengar för att få denna kraft (vers 18-19).
Till eftertanke:
Vad tror det var som gjorde att Simon blev så imponerad av förbönen om den helige Ande?

Från det stora mötet till mötet med en enskild människa - (vers 26-40)
Från den stora väckelsen i Samarien kallas Filippus till en öde väg (vers 26). Där får han leda en etiopisk hovman tillfrälsning.
Förföljelsen i Jerusalem ledde alltså till väckelse i Samarien och till att evangeliet förs vidare till den afrikanska kontinenten.

Ord för dagen den 14 maj - Apostlagärningarna 7

BE FÖR DEM SOM FÖRFÖLJER ER

Bibelläsning: Apostlagärningarna 7
"Herre ställ dem inte till svars för denna synd" (Apg 7:60)

De håller på att stena Stefanos. Men Stefanos ber inte för sig själv. Han ber inte att han ska bli räddad. Han ber för bödlarna. Han ber för dem som förföljer honom.

Det är lätt att be för det som är mitt och dem som är "mina", och det ska vi naturligtvis göra. Men bönen får inte bara stanna där. Bibelordet utmanar oss att be för dem som står emot oss. Dem som vi har svårt att tycka om. De som attackerar min tro. De som gör livet svårt för mig.

Det är kanske de som verkligen behöver mina förböner.

Vem ska jag be för i dag? Jesus svarar: "Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er" (Matt 5:44)

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Tack Herre att du påminner mig om vem jag ska be för idag.

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Stefanus tal - Vers 1-53

Stefanus håller ett långt tal som svar på översteprästens fråga. I talet går han igenom hela Israels historia: Han talar om Abraham, Isak, Jakob, Josef, Mose, David och Salomo. Genom hela talet citerar Stefanus bibelord från Gamla Testamentet.

Till eftertanke:
Varför tror du Stefanus berättar hela Israels historia, som måste ha varit känd för dem som lyssnade? Varför alla dessa citat från Gamla Testamentet?

Stefanus stenas - Vers 7:54-8:1
Stefanus tal slutar med att de som lyssnade blev ursinniga (vers 54) och drev ut honom och stenade honom (vers 59).

Stefanus däremot var uppfylld av den helige Ande och får se in i himlen (vers 55-56). Stefanus ser ut att vara mer bekymrad om bödlarnas väl än om sitt eget (vers 60).

Ord för dagen den 13 maj - Apostlagärningarna 6

SOCIALARBETARNA INTAR SCENEN

Bibelläsning: Apostlagärningarna 6

"Stefanos var fylld av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket." (Apg 6:8)

Församlingen växte och man började inrätta olika funktioner i församlingen. I kapitel sex kan vi se två riktningar på tjänsterna:
1/ Att ägna sig helt åt bönen och ordets tjänst.
2/ Den sociala omvårdnaden (här: att dela ut mat)

Men det fanns inga vattentäta skott mellan de olika tjänsteinriktningarna. Även socialarbetarna förkunnade och gjorde tecken och under bland folket. Motståndet växte. Man drog Stefanos inför rätta och skickade fram falska vittnen (Apg.6:13).

Man anklagade inte Stefanos för att han bedrev social verksamhet. Det fick han gärna göra. Det var då han började förkunna om Jesus som myndigheterna vände sig mot Stefanos. Huvudanklagelsen var att man påstod att Stefanos förkunnat att Jesus skulle ändra på deras seder och bruk. (Apg 6:14). Tänk vad vi kan bli förälskade i våra traditioner!

Den som vill stå upp för Jesus kan inte räkna med att bli populär i omvärlden. Ibland kan den som vill stå upp för Jesus möta falska anklagelser. Det gäller både då och nu.

Vågar jag stå upp för Jesus i dag? I en tid som visar allt mindre respekt för Guds ord och Jesus?

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Tack att Du ger mig mod att stå upp för evangeliet idag.

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Val av nya medarbetare - Vers 1-7
Arbetet växte och de tolv fick mer och mer praktiska uppgifter att utföra. De kunde ha fortsatt att försöka fullgöra alla de uppgifter som var nödvändiga. De kunde ha arbetat mer och mer, sprungit fortare och fortare, men de skulle då ha försummat den uppgift som var deras viktigaste: "Bönens och ordets tjänst" (vers 4).
Till eftertanke:
Vad menas egentligen med att försumma Guds ord? Vad innebär det i mitt liv?

Kvalifikationerna för att bli utvald till att dela ut mat var gott anseende och att vara uppfylld av Ande och vishet. För att utvälja dessa medarbetare kallade de samman alla lärjungarna (vers 2 - det måste ha varit en övermåttan stor samling). Sedan valde man sju män och avskiljde dem för uppgiften (vers 5-6).

I det första kapitlet i Apostlagärningarna utsåg man ledare genom att kasta lott. Här i kapitel sex går församlingen till val för att utse ledare. Senare i kapitel 14 är det en överordnad ledare som insätter ledare i de olika församlingarna (Apg 14:23). Här finner vi tre olika sätt att tillsätta ledare och det står inte vilket sätt Gud föredrar. Såvitt jag vet är det idag inte vanligt att man har lotteri om vem som ska vara ledare i församlingen. Däremot är val ett vanligt sätt i frikyrkosverige, medan det i Frälsningsarmén är vanligt att en överordnad ledare tillsätter ledare under sig. Det finns alltså fler olika bibliska modeller för tillsättandet av ledare och bibelordet prioriterar inte den ena modellen framför den andra.

Stefanus - Vers 8-15
Stefanus, som egentligen var matutdelare, gjorde även "stora under och tecken bland folket" (vers 8). Det var alltså inte bara apostlarna som förväntades demonstrera under och tecken. Det var som Jesus hade sagt: "Dessa tecken skall följa dem som tror" (Mark 16:17).
Till eftertanke:
Man säger ibland att det var mycket lättare förr. Tror du att det var lättare förr att utföra tecken och under eller finns det andra orsaker till att det inte förekommer lika ofta i våra dagar som under apostlatiden.

Ord för dagen den 12 maj - Apostlagärningarna 5

ATT RESA SIG OCH GÅ VIDARE

Bibelläsning: Apostlagärningarna 5
"De fortsatte dag efter dag med att undervisa i templet och hemma och förkunna budskapet att Jesus är Messias." (Apg 5:42)

Då jag var liten fanns det en leksak i form av en liten trägubbe med rund botten och en tyngd i botten. Vad man än gjorde med trägubben reste den sig alltid till upprätt stående ställning. Jag kunde slå hur hårt som helst, men den reste sig alltid.

Så måste det ha känts för myndighterna då man försökte "slå ned" de kristna. De bara reser sig och går vidare.

I kapitel fyra i Apostlagärningarna (gårdagens kapitel) togs Petrus och Johannes till fånga och fördes inför rådet. Efter stränga förhållningsorder om att att aldrig mer tala i Jesu namn släpptes de och gick rätt ut och förkunnade Guds ord med frimodighet (Apg 4:31).

I kapitel fem fängslas apostlarna på nytt (Apg 5:18). En ängel släpper ut dem och de går direkt till templet och undervisar.

Då myndigheterna upptäckte detta fängslades apostlarna åter. Man ville döda dem, men begränsade sig till att prygla dem och igen förbjuda dem att tala i Jesu namn (Apg 5:40). Då står det om apostlarna:
"Apostlarna lämnade rådet, glada över att de befunnits värdiga att förnedras för Namnets skull. De fortsatte dag efter dag med att undervisa i templet och hemma och förkunna budskapet att Jesus är Messias." (Apg 5:41-42)

Det verkar som det var omöjligt att tysta lärjungarna. De bara reste sig och fortsatte förkunna.


==> Mannakorn att tugga på under dagen:
-Har vi i dagens kristna församling "tystnat" med att tala i Jesu namn?
-Hur mycket behövs för att "tysta" mig?

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Att fresta Herrens Ande - Vers 1-11
Kapitlet börjar med berättelsen om Ananias och Safira som sålde sin egendom och gav en del av köpesumman till församlingen, samtidigt som de gav sken av att gav allt. Berättelsen slutar med att både Ananias och Safira dör. Orsaken till deras död var att de hade kommit överens om att fresta Herrens Ande (vers 9)
Till efttertanke:
Vad ligger i begreppet "fresta Herrens Ande"? På vilka sätt kan vi "frestra Herrens Ande"?

Apostlarna gör under - Vers 12-16
Apostlarna gjorde många tecken och under (vers 12). Skaror av människor blev botade från sina sjukdomar (vers 16), och församlingen växtre mer och mer (vers 14).
Till eftertanke:
Varför är tecken och under inte lika vanliga i våra församlignar i dag? Kan vi påverka det?


Apostlarna inför Stora rådet - Vers 17-42
Översteprästerna och saduccéerna reagerade på många olika sätt på lärjungarnas verksamhet och förkunnelse:
- de uppfylldes av avvund (vers 17)
- de blev villrådiga (vers 24)
- de blev ursinniga och ville döda dem
Till eftertanke:
Kan du förklara varför lärjungarnas goda gärningar väckte så många negatriva reaktioner?

Ord för dagen den 11 maj - Psalm 56 och 57

SAMLA ALLA TÅRARNA I EN SKÅL - Psalm 56

Dagens bibelläsning: Psalm 56
"På Gud förtröstar jag och fruktar inte. Vad kan människor göra mig?" (Ps 56:12 FB)

David ropar ut sin nöd till Gud. Han talar om hur länge han har måst lida. Han ber Gud räkna alla flyktdagar, att samla alla tårar i en skål (vers 9)

Mitt i sitt lidande uppmanar han sin själ att förtrösta på Herren. Då kan människor inte göra honom illa.

Liknande ord finner vi i Hebreerbrevet:
"Därför kan vi frimodigt säga :"Vad kan en människa göra mig?" (Hebr 13:6 FB)

Citatet börjar med ordet ´därför´. Orsaken till att vi frimodigt kan säga att vi inte behöver frukta står i versen innan: "Gud har själv sagt: Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig".

Därför att Gud har lovat vara med David kunde David säg till sig själv: "På Gud förtröstar jag och fruktar inte".

Därför att Gud lovat vara med dig kan du frimodigt säga: "Herren är min hjälpare, jag skall inte frukta"

==> Mannakorn att tugga på under dagen: "Herren är min hjälpare, jag skall inte frukta"

HUR MYCKET KOSTAR NÅDEN? - Psalm 57

Dagens bibelläsning: Psalm 57
"Ty din nåd räcker upp till himlen..." (Ps 57:11 FB)

Hur långt är det till himlen? Det måste vara oändligt långt. Så är det med Guds nåd. Den har inga gränser den tar aldrig slut.

Bibeln säger att blir frälsta av bara nåd (Ef 2:8). Men för många människor är det så svårt att ta emot av bara nåd. Det hade varit mycket lättare för många människor om man kunde göra något för att förtjäna frälsningen. Om man kunde göra något riktigt svårt för att kvalificera, hade det varit många som gärna skulle blivit frälsta - Med en god känsla av att "det har jag verkligen förtjänat!".

Då vi tar emot en gåva, eller blir bortbjudna, börjar vi genast tänka på vad vi kan ge tillbaka, eller när vi kan bjuda igen. Det vi ger, eller det vi bjuder på, bör helst vara av samma klass, eller lite bättre, än det vi tog emot. Vi vill skapa balans. Vi vill inte stå i skuld. Vi vill inte vara i underläge.

Det är kanske därför det är så svårt för många med Guds nåd. Vi kan inte bjuda igen på något i samma klass. Vi ger avkall på vår värdighet. Vi blir blottställda inför Gud. Vi är inte längre likställda - Gud och jag.

Så nåden har kanske trots allt ett pris. Då vi tar emot av bara nåd ger vi avkall på vår stolthet och ställer oss under Gud.

Då har vi äntligen kommit på rätt plats! Då kan vi lyfta blicken, se upp mot himlen och säga:
"Vakna upp, min ära, vakna upp psaltare och harpa!  Jag vill väcka morgonrodnaden. Jag vill tacka dig bland folken, Herre, jag vill lovsjunga dig bland folkslagen. Ty din nåd räcker upp till himlen..." (vers 9-11)

Ord för dagen den 10 maj - Psalm 55

KASTA BÖRDOR

Dagens bibelläsning: Psalm 55
"Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig" (Ps 55:23 FB)
Psalm 55 uttrycker mycket oro och ängslan:
- "I mitt bekymmer är jag utan ro" (vers 3)
- "Mitt hjärta änglas i mitt bröst" (vers 5)
- "Fruktan och bävan drabbar mig, förfäran lamslår mig" (vers 6)

Författaren känner sig helt lamslagen av sin oro. Han önskar att han kunde flyga bort från alltihop som fågeln (vers7-8).

Men vad han än gör finns den förtärande oron kvar inom honom, tills han kommer på lösningen. Han ska ge oron till den som orkar bära den. Han säger till sig själv "Kasta din börda på Herren."

Läs också Matt 11:28 och 1 Petr 5:7

==> Mannakorn att tugga på under dagen:  "Kasta din börda på Herren."

Ord för dagen den 9 maj - Apostlagärningarna 4

"VI KAN INTE TIGA MED VAD VI HAR SETT OCH HÖRT"

Bibelläsning: Apostlagärningarna 4
"Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört" (Apg 4:20)

Lärjungarna hade blivit intagna på förhör och blivit ålagda att aldrig mer tala eller undervisa i Jesu namn (vers 18). Men det fanns en gräns för var man inte längre kunde lyda myndigheterna. De måste lyda Gud mer än människorna (vers 19).

Hur är det i mitt liv?
-Följer jag vad Gud säger eller har jag lätt att anpassa mig till människors förväntningar och påbud?
-Kan jag säga som lärjungarna att jag inte kan tiga med vad jag sett och hört?

Jag är rädd att jag alltför ofta kan tiga då jag skulle ha vittnat om Jesus.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Tack att du ger mig frimodighet att vittna med rätt ord på rätt sätt i de situationer du har förberett för mig.

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Förhöret - Vers 1-22
Helandet av den lame mannen i förra kapitlet orsakar mycket huvudbry för Stora rådet. Petrus och Johannes fängslas och förhörs. Undret gjorde att många fler kom till tro på Jesus. Nu hade de blivit 5.000 män (vers 4).
Frågan som Stora rådet ställer till Petrus och Johannes var: "Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?" (vers 7). Stora rådet förstod tydligen att det var helt övernaturliga krafter som verkade och de ville veta varifrån dessa krafter kom.
Då Petrus skulle svara uppfylldes han av den helige Ande (vers 8).  Petrus hade blivit fylld med den helige Ande en gång tidigare på pingstdagen och innan detta kapitel är slut blir han fylld med den helige Ande en gång till (vers 31).
Till eftertanke:
Kan man verkligen bli fylld av den helige Ande gång på gång? I så fall hur blir man det och vad får det för konsekvenser för mitt liv?

Petrus svarar att det under som skedde var gjort  "i kraft av Jesu Kristi, nasaréens namn" (vers 10). Lärjungarna drevs av överbevisningen att det inte finns frälsning i något annat namn än i Jesu namn (vers 12).
Till eftertanke:
Av och till kan man uppleva att människor säger att kristendomen är en av flera vägar till Gud. Uppenbarligen hade lärjungarna en annan uppfattning.Vad säger du?

De som förhörde apostlarna blir helt svarslösa då de ser den lame mannen helt frisk (vers 14), och de vet inte vad de ska göra (vers 16). Förhöret slutar med att de anklagade beläggs med förbud att ytterligare tala i Jesu namn (vers 18) och blev hotade  (vers 21). Apostlarnas svar blev att de inte kan tiga om vad de sett och hört.
Till eftertanke:
Idag är det ingen som förbjuder oss att tala om Jesus i våra länder. Ändå ser det ut som om apostlarna inte kunde låta bli att tala, trots förbud och hot. Vad tänker du om det?

Bönemötet - Vers 23-31
Då Petrus och Johannes hade blivit frisläppta går de direkt till sina egna för att be. De ber inte om att de ska bli beskyddade från förföljelse och straff. De ber om att de ska bli ännu frimodigare att predika Guds ord (vers 29).
Och de blir bönhörda. Då de slutat att be, skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord.


Ett hjärta och en själ - Vers 32-37
Lärjungarna i Jerusalem var "ett hjärta och en själ" (vers 32) och levde i egendomsgemenskap. Även om egendomsgemenskap förekom i församligen i Jerusalem den första tiden blev det sedan inte det normala i de övriga kristna församlingarna.
Till eftertanke:
Vad lägger du i begreppet "ett hjärta oc en själ"? Är det kännetecknande även för dagens kristna? Hur skulle vi kunna leva med "ett hjärta och en själ" i dag i våra församlingar?