Ord för dagen den 14 december - Pslam 146

                         

LOVA HERREN!

Bibelläsning: Psalm 146
"Jag vill lova HERREN så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud så länge jag är till."  (Ps 146:2 FB)
Psalmen börjar med en deklaration av hur psalmisten vill leva sitt liv. "Jag vill lova Herren så länge jag är till."
Det finns verkligen skäl att lova Herren och i psalmen får vi många orsaker till lovprisning:
-han har skapat allt underbart vi ser omkring oss (vers 6)
-han engagerar sig för de förtryckta och hungriga (vers 7)
-han befriar de fångna (vers 7)
-han ger de blinda syn (vers 8)
-han styrker föräldralösa och änkor (vers 9)
Att lova Herren är ett sätt att leva som formar mitt eget liv. Det ger ett riktigt perspektiv på livet. Livet handlar inte bara om mig själv och mina problem. Herren lever och han bryr sig om mig och alla andra människor.
Att lova Herren är att umgås med Honom och då vi umgås med Herren förvandlas våra liv (2 Kor 3:18).
==> Mannakorn att tugga på under dagen: Jag vill lova Herren så länge jag lever och jag vill börja idag.

Ord för dagen den 13 december - Psalm 145

BERÄTTA OM HERRENS STORHET

Bibelläsning: Psalm 145
"Om dina väldiga gärningars makt skall man tala och din storhet skall jag förkunna" (Ps 145:6 FB)
Psalmen handlar om att leva i nära gemenskap med Herren och att berätta för andra om vem Han är och vad Han gör.

Psalmen talar om att dagligen lova Herren (vers 2) och att Herren är nära alla som åkallar Herren (vers 18) och att Herren hör de gudfruktigas böner och ger dem vad de begär (vers19).
Resultatet av vår gemenskap med Herren är att vi gärna vill berätta för andra att Herren är stor och gör fantastiska saker i människors liv.
Psalmen utmanar oss att se över vårt eget liv:
-Hur ser min gemenskap med Gud ut?
-Hur fungerar min dagliga stund med Gud?
-Är jag ivrig att berätta för andra vem Gud är och vad han gör för mig?
I den sista versen i psalmen kan vi läsa "Min mun skall förkunna Herrens lov?" (vers21)

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Fråga Herren vem han vill att du "förkunna" för idag. Be Herren att han i dag ska ge dig ett tillfälle att berätta för någon om Herren.

Ord för dagen den 12 december - Upp 10

ONT I MAGEN

Bibelläsning: Uppenbarelseboken 10
"Jag tog den lilla bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade ätit upp den, kände jag en svidande smärta i min mage. Och man sade till mig: "Du måste profetera på nytt om många folk och folkslag och språk och kungar." (Upp 10:10-11)

Johannes hade fått ett budskap och en uppmaning att profetera. Men budskapet gjorde att han fick ont i magen.

Många kristna känner säkert igen sig. Du upplever att Gud vill att du ska säga något, men helst skulle du vilja vara tyst.
-det kan vara i gudstjänst där du upplever att du ska vittna eller bära fram ett budskap
-det kan vara i ett helt annat sammanhang där du upplever att du måste säga något som du vet de andra inte kommer att hålla med om
-det kan vara ett telefonsamtal du upplever du måste ringa

Då Gud ber oss säga något har vi lätt att söka efter ursäkter varför det inte passar att säga det. Vi kan bli oroliga och vår kropp kan reagera på olika sätt. Kanske på samma sätt som Johannes med ont i magen.

Men om vi tror oss veta att det är Gud som ber oss bära fram budskapet kan det vara viktigt att tala ut det även om det kan få negativa konsekvenser för oss.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hjälp mig att bli så stilla att jag kan höra Din röst. Hjälp mig sedan att göra det jag hör.

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Översikt:
Här gör Uppenbarelseboken ett liten paus från ve-rop, änglar och basuner. Den sjunde basunen kommer Johannes tillbaka till i det 11 kapitlet. I detta kapitel får Johannes i en syn se en ängel med en bokrulle. Johannes får besked att han inte får skriva ned vad som står i bokrullen, innehållet ska förseglas (vers 1-7).

Sedan får Johannes order om att äta upp bokrullen och budskapet i bokrullen ger honom invärtes smärta. Därefter får Johannes uppmaningen att profetera på nytt (vers 10-11).


Kommentar
Eftersom kapitel 10 gör en paus i kedjan av händelser,gör jag det också. Här lyfter vi blicken från detaljerna och ser i ett vidare perspektiv hur scenen ser ut i förhållande till Uppenbarelseboken.

Följande inlägg är hämtat från min serie bibelstudier från Tessalonikerbreven, som också den har den sista tiden som huvudtema. Det blir delvis en repetition på mina tidigare kommentarer till Uppenbarelseboken

Kommentar från Första Tessalonikerbrevet
Jesus kommer (1 Tess 4:13-18)
Här får vi en ytterligare inblick i det som ska ske i förbindelse med Jesu andra tillkommelse.
”…då skall de som är döda i Kristus uppstå först, och därefter skall vi som är kvar i livet föras bort bland molnen tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och sedan skall vi alltid vara hos honom.” (1 Tess 4:16-17)
   I förra kapitlet läste vi att Jesus kommer tillbaka till jorden ”med alla sina heliga”, med dem som blivit kristna. I detta kapitel kommer Jesus för att hämta dem som blivit kristna, både de som hunnit dö och de som fortfarande lever.
   Jesu andra tillkommelse beskrivs på två helt olika sätt som absolut inte kan ske samtidigt. I det ena fallet är det något som försvinner från jorden och rycks upp i skyarna och i det andra fallet är det något som kommer till jorden. Låt oss se hur de olika scenarierna beskrivs:

Något försvinner
Ett uttryck som återkommer på flera ställen i Nya Testamentet är att han ska komma ”som en tjuv om natten”. En tjuv om natten kommer oväntat och osynligt, tar något med sig, och försvinner lika osynligt som han kom.
   Det enda som man kan märka på jorden är att något plötsligt försvinner. Jesus säger:
”Jag säger er: den natten ligger två män på samma bädd; den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. Två kvinnor mal tillsammans; den ena skall tas med och den andra skall lämnas kvar.” Luk 17:34-35)
   Det är det som beskrivs i detta kapitel. Man brukar kalla det för ”Uppryckelsen”.

Något kommer
Som vi läste i förra kapitlet kommer Jesus tillbaka till jorden ”med alla sina heliga”. Jesus beskriver det så här:
”Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och då skall alla jordens stammar höja klagorop, och man skall få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet. Och han skall sända ut sina änglar vid ljudet av en stor basun, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena gräns till den andra.” (Matt 24:30-31)
Detta liknar inte alls bilden av en tjuv om natten. En tjuv om natten kommer knappast så att alla kan se honom och spelar basun.

En trolig (och vanlig) tolkning
1. Jesu återkomst inleds med uppryckelsen. Jesus kommer och hämtar de troende som lever och som har levt.

2. Sedan inträffar den stora vedermödan som Jesus talar om  i Matteus 24. I Tessalonikerbreven talas det om Vreden och i Uppenbarelseboken om Vredesskålar. Det blir en svår tid och Jesus säger:
”Ty det skall bli ett lidande vars like inte har funnits från världens början till denna dag och inte heller kommer att finnas.” (Matt 24:21)
Många menar att den stora Vedermödan kommer att vara en sjuårsperiod på grund av en profetia i Daniels bok som Jesus hänvisar till i sitt stora tal om den sista tiden i Matt 24.

3. Jesus kommer tillbaka med alla sina heliga för att ta tillbaka makten på jorden.

Det finns naturligtvis många olika sätt att tolka bibelställena om Jesu andra tillkommelse, men här kommer några argument för ovanstående ordning.
a/ Jesus ”räddar oss från den kommande vreden” (1 Thess 1:10)
b/ Jesus säger att det i den sista tiden kommer att vara som på Noas dagar och som på Lots dagar (Luk 17:26-30). Hur var det då? Jo, Gud tog först bort sitt folk innan domen föll.
c/ Uppbyggnaden av Uppenbarelseboken. De första tre kapitlen handlar om församlingarna på jorden. Fjärde kapitlet inleds med att himlen öppnas och en röst som säger ”Kom hit upp”. Sedan skildras alla vedermödor som kommer att drabba jorden, sett från himlen. I kapitel 19:11 öppnas himlen igen och Jesus kommer tillbaka tillsammans med ”de himmelska härarna” för att ta makten och upprätta sitt fredsrike på jorden. (Slut citat från kommentaren från Tessalonikerbreven)


Till eftertanke:
- Ja, här finns det säkert mycket att tänka över. En viktig sak är att talet om Jesu tillkommelse inte är skrämselpropaganda. Det är tröstens ord. I Tessalonikerbrevet avslutas undervisningen om uppryckelsen med orden ”Ge nu varandra tröst med dessa ord” (1 Tess 4:18).
Men samtidigt är det ett varningens ord. Jesus älskar människorna så mycket att han gav sin ende son för att ingen skulle gå förlorad utan alla få evigt liv.
Hur tänker du om Bibelns budskap om Jesu andra tillkommelse? För din egen del? För din iver att berätta för andra om Jesus?

- I vers 7 i Upp 10 omtalas den sista tidens händelser som ett "glädjebudskap". Vad tror du menas med det?

Ord för dagen den 11 december - Upp 9

ELD, RÖK OCH SVAVEL

Bibelläsning: Uppenbarelseboken 9
"...och ur deras mun kom eld, rök och svavel" (Upp 9:17 FB)

Johannes fortsätter i sin syn att se vad som kommer att hända i den sista tiden. Någon har sagt att profetia är historia skriven i förväg. Och det är förvånande med vilken precision han beskriver saker som han inte kan ha haft någon kunskap eller erfarenhet av.

Han beskriver flygande bepansrade krigsmaskiner: "Gräshopporna såg ut som hästar, rustade till strid....och bröstharnesk som såg ut att vara av järn. Och dånet från deras vingar var som dånet från stridsvagnar med många hästar, som stormar fram till strid. De hade stjärtar och gaddar som skorpioner, och i stjärten låg deras makt att skada människorna" (vers 7-10)

Han beskriver krigsmaskiner på marken och skjutvapen: "Och så här såg jag hästarna och deras ryttare i min syn: ryttarna hade eldröda, mörkblå och svavelgula bröstharnesk, och hästarna hade huvuden som lejon, och ur deras mun kom eld och rök och svavel." (vers 17)

Men avsikten med att beskriva händelserna i den sista tiden är inte att skrämma utan att framhålla att ur det stora kaoset ska det födas fram något nytt och gott, en ny himmel och jord. Jesus säger, då han talar om den sista tiden: "Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning." (Luk 21:28 FB)

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Jesus ska komma tillbaka

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Översikt:
- Den femte ängeln blåser i sin basun - Vers 1-12. Gräshoppor som plågar människorna i fem månader
- Den sjätte ängeln blåser i sin basun - Vers 13-21. Hästar med ryttare i svavelgula bröstharnesk

Kommentar:
Kapitel nio börjar med att den femte ängeln blåser i sin basun. Avgrunden öppnas och därifrån kommer gräshoppor och ett stort lidande över människorna. De som drabbas kommer att önska att de var döda medan de plågas i fem månader.

Sedan blåser den sjätte ängeln i sin basun. En enorm armé av krigare kommer frön öster och dödar en tredjedel av människorna.

Här ser vi igen hur många av symbolerna i Uppenbarelseboken blir verklighet först i vår egen tid.

Tidigare har jag pekat på att naturkatastroferna blir mer globala efter att tidigare varit lokala. De drabbar stora delar av jorden då de händer. Se till exempel den globala uppvärmningen.

Det är naturligtvis omöjligt att tolka bilderna i Uppenbarelseboken bokstavligt, men i kapital nio ser vi ännu ett exempel på att Johannes beskriver saker som han inte visste vad det var. Det är först nu som vi har täckning för de symboler som nämns. Pansarklädda krigsmaskiner som flyger omkring i luften och sprider död genom att det kommer eld, rök och svavel både från framsidan och från baksidan på krigsmaskinerna.


Till eftertanke:
Den femte och sjätte basunen i himlen förebådar dåliga nyheter för dem som är på jorden.
Vad får du för associationer till de bilder som målas upp i detta kapitel:
- Pansarklädda gräshoppor som som kommer med öronbedövande ljud (vers 7-10)
- Ryttarhästar som ur munnen sprutar eld, rök och svavel (vers 16-19)

I de två avslutande verserna får vi hjälp att förklara orsakerna bakom beskrivningarna (vers 20-21). Hur tänker du om detta?

Ord för dagen den 10 december - Upp 8

DE HELIGAS BÖNER

Bibelläsning: Uppenbarelseboken 8
"Och röken från rökelsen tillsammans med de heligas böner steg från ängelns hand upp inför Gud." (Upp 8:4 FB)

I det åttonde kapitlet beskrivs de heligas böner som rökelse som stiger upp inför Guds tron. "De heliga" är inte en benämning på extremt vällyckade kristna utan är helt enkelt en benämning på kristna människor.

Dina böner finns med inför Guds tron. Det finns någon som hör när du ber, även om du inte tycker att dina ord når så långt.

Bara det att vi får bära fram våra böner inför Gud gör att vi kan fyllas med en "frid som övergår allt förstånd" (Fil 4:6-7)

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Mina böner stiger upp som rökelse inför Guds tron.

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Översikt:

Det sjunde sigillet bryts - Vers 1
De sju änglarna med de sju basunerna - Vers 2-6
De första fyra änglarna blåser i sina basuner - Vers 7-13

Kommentar:
Här bryts det sjunde sigillet. De första sex sigillen bröts i kapitel 5 och 6. Kapitel sju ger oss in inblick i vad som sker i himlen.

När det sjunde sigillet bryts inträder en tystnad och sju basuner ges åt de sju änglarna. Änglarna blåser i de fyra första basunerna:
- Den första basunen:
Hagel och eld, blandat med blod slår ned på jorden och en tredjedel av jorden bränns av.
- Den andra basunen:
Ett brinnande berg slår ned i havet oc en tredjedel av vattnet blev till blod, en tredjedel av alla levande väsen i havet dör, en tredjedel av alla fartyg går under.
- Den tredje basunen:
En brinnande stjärna slår ned på jorden och en tredjedel av alla vattendrag blir förgiftat och många människor dör av vattnet.
- Den fjärde basunen:
En tredjedel av solen, månen och stjärnorna förmörkas och dagen förlorar en tredjedel av sitt ljus

Som jag påpekat tidigare är naturkatastrofer och krig inte längre lokala katastrofer i den sista tiden. Katastroferna ökar i omfattning och utbredning och drabbar stora delar av jorden i stället för bara närområdet.

Det ser ut som de sju änglarna är utsända av Gud. Det innebär att de katastrofer det talas om i den sista tiden är uttryck för Guds vrede. Dessa katastrofer hölls tillbaka för en tid, så att Guds tjänare skulle hinna märkas med Guds sigill (Upp 7:3).

Till eftertanke:
- De katastrofer som drabbar jorden och människorna i den sista tiden ser ut att vara uttryck för Guds vrede. Vad tänker du om det?

Ord för dagen den 9 december - Upp 7

                                TVÄTTADE KLÄDER

Bibelläsning: Uppenbarelseboken 7
 "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån har de kommit?" Jag svarade: "Min herre, du vet det." Då sade han till mig: "Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. (Upp 7:13-14 FB)

Här talas det om en oräknelig skara i himlen. Av alla folkslag, länder och språk (v.9). På frågan vilka det är blir svaret att det är dem som tvättat sin kläder i lammets blod. Att tvätta sina kläder i lammets blod handlar om att ta emot förlåtelse, "Jesu, hans sons blod renar oss från all synd" (1 Joh 1:7).

Vår tid präglas av relativism där alla "sanningar" kan vara lika sanna och där det inte finns något som är rätt eller fel, därför att alla handlingar kan vara lika rätta.

Om alla handligar är lika rätta finns det ingenting som är synd. Finns det ingen synd finns inte längre något behov för förlåtelse. Och har vi inte behov av förlåtelse, diskvalificerar vi oss själva från att vara med i den grupp människor som tvättat sina kläder i lammets blod.

Men alla dem som tar Guds ord på allvar och ser och bekänner sin egen synd får ta emot förlåtelse från Gud.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag (2 Pet 3:11)





                                       ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Översikt
144.000 människor på jorden som märks med ett sigill som Guds tjänare - Vers 1-8
En oräknelig skara i himlen som prisar Gud - Vers 9-17

Kommentar:
Här kommer vi till en paus i öppnandet av de sju sigillen. Sex av dem är öppna och en order går ut från himlen att hålla tillbaka ödeläggelsen till dess Guds tjänare har blivit märkta med ett sigill på pannan. Dessa 144.00 betecknas som judar, 12.0000 ur varje stam.

Samtidigt som Guds tjänare märks ut på jorden får vi en inblick i himlen. Gruppen i himlen är mycket större än den som är på jorden. Den är så stor så den betecknas som oräknelig (vers 9). De står inför Lammet iklädda vita kläder och tillbeder Gud. Gruppen i himlen måste vara alla de kristna som blev uppryckta före vedermödan (1 Tess 4:17). De har kommit ur "det stora lidandet" (vers 14).

Kvalfikationen att få vara med där är att "de har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod." (vers14).

I kommentaren till Kapitel fyra skrev jag:

´Kapitel fyra börjar med en öppen dörr in i himlen och en röst som säger "Kom hit upp, så skall jag visa dig vad som skall ske härefter". Här byter Uppenbarelseboken utkikspunkt. De första tre kapitlen är från ett jordiskt perspektiv, i kapitel fyra ser vi händelserna från ett himmelskt perspektiv.

   Det står bara två gånger i Uppenbarelseboken att himlen öppnas. Den andra gången är i Upp 19:11, där det talas om Jesu återkomst tillsammans med himmelens härskaror.

   Man kan tänka sig att de tre första kapitlen handlar om församlingen på jorden. I kapitel fyra inträffar uppryckelsen som vi kan läsa om i 1 Tessalonikerbrevet 4:16-18. Därefter kommer den stora vedermödan som Jesus talar om i Matteus 24. I kapitel 19, vers 11, i Uppenbarelseboken kommer Jesus tillbaka till jorden och upprättar sitt fridsrike och därefter kommer den yttersta domen och en ny himmel och en ny jord (se översikten över kapitlen i Uppenbarelseboken nedan).´

 Om denna tolkning är riktig är det logiskt att de som inte blev med under uppryckelsen, och som blivit kristna efter det, märks med Guds sigill medan den stora vedermödan tar en paus (vers 3).

Den uppryckta församlingen finns samtidigt logiskt i himlen. De är människor från "alla folkslag och stammar och länder och språk" (vers 9)

Då Jesus talar om den sista tiden i Matteus 24, talar han framförallt om tre saker. Det kommer att bli en (1) svår tid under den sista tiden med stora lidanden för jordens befolkning. Denna period avslutas med att (2) Jesus kommer tillbaka synligt till jorden och alla ska se honom. Men Jesus talar också om en situation där (3) människor bara försvinner: två män ska var ute på åkern och en av dem ska tas bort och en lämnas kvar, två kvinnor ska mala vid samma kvarn och en ska tas med, den andra lämnas kvar.

Vid det ena tilfäller kommer Jesus tillbaka till jorden och vid det andra tillfället hämtar Jesus något från jorden. Frågan som många diskuterar är om uppryckelsen ska ske före, under eller efter den stora Vedermödan.

Som framgår av undervisningen här, menar jag att det mesta pekar på att Jesus hämtar de sina före den stora Vedermödan. Jesus säger även att det ska bli på den dagen som det var på Noas dagar och på Lots dagar. Hur var det då? Jo Gud tog först bort de sina och sedan kom ödeläggelsen.

Till eftertanke:
- Hur tänker du om de sista tiderna? Hur tänker du dig att Jesu tilkommelse kommer att gå till?
- Vilka tankar väcker läsandet om den stora Vedermödan hos dig?

Ord för dagen den 8 december - Upp 6

SLAKTAD FÖR GUDS ORDS SKULL

Bibelläsning: Uppenbarelseboken 6
"När Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret deras själar som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörd som de hade." (Upp 6:9 FB)

I kapitel 6 fortsätter Johannes apokalyptiska syn. I synen ser han martyrerna som har gett sitt liv för sin tro.

Det står om martyrerna att de blivit slaktade för att de höll fast vid Guds ord. Man kan undra om de vet att det finns många kristna idag som tar mycket lätt på Guds ord. Martyrerna hade ofta möjligheten att slippa bli slaktade om de kompromissade med Guds ord.

I synen ropar martyrerna och frågar hur länge de ska vänta och svaret blir att det finns ännu ett antal martyrer som ska ge sitt liv för sin tro. Vem av oss kan det handla om?

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hur mycket är jag villig att offra för Guds ords skull?



                               ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

I kapitel 6 bryts sex av de sju sigillen som fick Johannes att gråta i kapitel 5. Den ende som var värdig att öppna sigillen var lammet som ble slaktat. Här börjar beskrivningen av den stora vedermöda som Jesus talar om i Matteus 24.

Översikt: Det första sigillet (vers 1-2):
En vit häst och den som satt på hästen fick en segerkrans. Kan vara en bild på den kristna församlingen under vedermödan.

Det andra sigillet (vers 3-4):
En eldröd häst och den som satt på hästen fick makt att ta bort freden från jorden ocjh många människor blir dödade:

Det tredje sigillet (vers 5-6):
En svart häst och den som satt på den hade en våg i handen.

Det fjärde sigillet (vers 7-8):
En gulblek häst och den som satt på den hette Döden och fick makt över en fjärdedel av jorden. Han gavs makt att döda med vapen, svält och pest.

Det femte sigillet (9-11):
Bakom det femte sigillet fick Johannes under altaret se själarna av dem som hade blivit slaktade för Guds ord och sitt vittnesbörd. De ropade och frågade hur länge Gud tänkte dröja med att hålla dom. Åt var och en av dem gavs en vit klädnad.

Det sjätte sigillet (vers 12-17):
Bakom det sjätte sigillet fick Johannes se kommande naturkatastrofer: en väldig jordbävning, solförmörkelse och månen som blir till blod.

Kommentar:
Här börjar beskrivningen av den stora nöden som Jesus talar om då han talar om den sista tiden. Liknande händelser har inträffat många gånger tidigare i historien men om den här perioden säger Jesus "Ty det skall bli ett lidande vars like inte har funnits från världens början till denna dag och inte heller kommer att finnas." (Matt 24:21).

Händelserna under vedermödan skiljer sig från tidigare naturkatastrofer och mänskligt orsakade katastrofer. Tidigare har dessa katastrofer huvudsakligen varit lokala och bara drabbat avfränsade områden.

Vad vi ser i Uppenbarelseboken är att katastroferna inte längre är lokala utan globala. De drabbar hela, eller i varje fall stora delar av världen. I kapitel 6 talas det om att det drabbar en fjärdedel av jorden och liknande uttryck kommer vi att möta i den fortsatta läsningen av Uppenbarelseboken.

Vi kan redan nu se tecken på sådana globala katastrofer: stora stormar och vädersystem, global uppvärmning, global spridning av sjukdomar (delvis beroende på att vi reser i mycket högre utsträckning än tidigare). Ett eventuellt kommande världskrig kommer också, med tanke på de vapensystem som finns idag, inte bara drabba geografiskt utan kommer att påverka hela jordens befolkning.

Till eftertanke:

Detta, och de kommande kapitlen i Uppenbarelseboken, handlar om varningar, Guds vrede och den kommade domen.
- Vilket svar får martyrerna då de ropar till Gud och frågar hur länge det ska dröja innan Gud ska utkräva hämnd? Vad innebär det svaret?
- Uttrycket "församlingen" eller "församlingarna" nämns mer än 20 gånger i de tre första kapitlen. Varför tror du att "församlingen" inte nämns i de följande kapitlen (6-19 som handlar om Guds vredesskålar)? Vad kan det ha för betydelse att uttrycket församlingen/församlingarna försvinner från Uppenbarelseboken samtidigt med att Johannes kallas upp till himlen? (Kap 4:1)