ATT FÖRLÅTA
Bibelläsning: Brevet till Filemon"Kanske blev han skild från dig en tid, för att du skulle få honom tillbaka för alltid, inte längre som en slav utan som något mer: en älskad broder" (Filemon 15-16).
Onesimus hade varit slav hos Filemon. Han hade kanske rymt, stulit saker eller åstadkommit annan skada. Nu hade Onesimus blivit frälst under Paulus tid som fånge i Rom. Paulus, som tidigare lett Filemon till att bli frälst, ber honom nu att ta emot Onesimus inte som en slav utan som en broder i Kristus.
Vad vi inte får veta i brevet till Filemon är vad som hände när Onesimus kom hem till Filemon. Kunde Filemon förlåta? Kunde han glömma de oförätter han blivit utsatt för? Kunde han lämna bakom sig besvikelse och hat för att han blivit bedragen?
==> Mannakorn att tugga på under dagen: Skulle jag ha kunnat förlåta?
ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE
Brevet till Filemon är ett ovanligt brev i Nya Testamentet. Det är ett personligt brev i en alldeles speciell situation. Hela brevet går ut på att övertyga Filemon att han ska ta emot sin förrymde slav, som nu har blivit frälst, som en broder i Kristus.
Även om det är ett speciellt brev i en speciell sitation talar det om saker som rör oss alla: förlåtelse, kärlek, omtanke och om en tro som är verksam i handling.
En verksam tro - Vers 6
Paulus ber att den tro som han har gemensamt med Filemon, ska visa sig verksam och ge insikt i det goda de har i Kristus.
En tro som inte uttrycker sig i handlingar är en död tro enligt Jakobs brev (Jak 2:17).
Tro är inte bara något som finns inne i oss, den måste ta sig synliga uttryck, som visar vad vi har inom oss.
Tro + Uttryck = Demonstrerar vad vi har inom oss
Till eftertanke:Hur är det i mitt liv?
- På vilket sätt låter jag min tro uttrycka sig i handling?
- Vad är det i mitt liv som visar att Jesus bor i mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar